Att i din behovsanalys fråga vad målgruppen vill veta, tycka, känna och göra är en bra metod då det hjälper användarna att fokusera på behovet och drivkraften bakom användningsmålen. Risken är annars stor att du tar fram något användarna tror att de behöver, inte vad de faktiskt behöver.
Olika frågeformuleringar ger dig olika svar
Genom att exempelvis fråga vad en användare vill GÖRA alternativt vill HA får vi olika resultat. Det här kan verka lite abstrakt och därför vill vi ge ett exempel.
Vad vill du GÖRA och varför? Svar: Jag vill samarbeta med mina kollegor för att kunna jobba mer effektivt.
Vad vill du HA och varför? Svar: Jag vill ha ett diskussionsforum för att kunna samarbeta med mina kollegor.
I det andra exemplet ser användaren redan en färdig funktion framför sig, "ett diskussionsforum". Vi får inte heller lika mycket information om syftet och nyttan, vilket i det här fallet är "att kunna jobba mer effektivt".
Behov först, lösningsförslag sedan
Du vill försöka undvika att målgruppen fastnar i en specifik teknisk lösning – dels är funktionen kanske inte möjlig eller tekniskt krånglig, dels är det kanske inte det bästa alternativet i den valda plattformen. Det finns alltid flera lösningar på samma problem och det dyraste är inte alltid det bästa!
Det är så vi på Metamatrix lägger grunden för digitala tjänster som skapar nytta och värde för såväl verksamheten som målgrupperna. Vi har fler verktyg och metoder i vår verktygslåda, och utvecklar hela tiden nya.
