Så gör du digitala kartor tillgängliga

Bästa sättet att förbereda ett besök eller en resa är med en karta. Inte minst för den som behöver veta hur brant backen är eller var det finns tillgängliga toaletter, hissar, handikapparkering och så vidare. Om kartan visar sådant kan den som har en funktionsnedsättning många gånger undvika att drabbas av funktionshinder! (Kom ihåg: Funktionshinder är inte samma sak som funktionsnedsättning, utan de hinder som ibland uppstår i mötet med en otillgänglig omgivning.)

I värsta fall måste besöket avstyras eller flytta online. Trist. Men om vi vet det i förväg kan vi åtminstone spara på vår energi.

Inte alla kartläsare åker rally. Många behöver lugn och ro för att läsa en karta.

Och vissa kan inte läsa kartor alls. Det krävs träning.

Vad betyder symbolerna? Linjerna? Färgerna?

Alla kan inte ens se färger. Kanske på grund av färgblindhet. Eller har skrivaren bara gråskala?

Vissa kan inte se överhuvudtaget, och kartor är väldigt visuella. Det är sällan möjligt att helt och hållet återge det visuella innehållet för den som inte ser. Vägar, gränser och höjdkurvor slingrar sig på ett sätt som inte gärna låter sig beskrivas med ord. Särskilt som behoven varierar mellan användare och tillfälle, så det är inte alltid samma saker som är relevanta.

Tillsynsmyndigheten DIGG hade tidigare inställningen att undantaget för kartor enbart rör själva kartbilden - inte tillhörande funktioner.

Jag gillar denna hållning. I praktiken finns det ju inget som säger att en kartfunktion inte skulle kunna göras tillgänglig för personer med motoriska nedsättningar (som exempelvis behöver använda tangentbord snarare än mus) även om det inte går att återge alla detaljer i grafiken för personer som inte ser.

En sådan inställning liknar andan i direktivet: När en myndighet gör undantag för oskäligt betungande anpassningar gäller (enligt webbtillgänglighetsdirektivet, skältext 39) att myndigheten inte får göra ett större undantag än vad som är absolut nödvändigt. Det innebär att innehåll som inte kan göras HELT tillgängligt ändå ska göras så tillgängligt som bara är möjligt.

Men direktivets formulering “Onlinekartor och onlinekarttjänster” antyder att även gränssnittet - inte bara själva kartbilden - skulle kunna omfattas av undantaget. Gissningsvis är det därför det senaste budskapet från DIGG (augusti 2022) är att undantaget gäller bredare än enbart kartbilden.

Men kanske ändras budskapet igen, och för användarnas skull så:

Vår rekommendation är att göra kartor så tillgängliga som möjligt!

Både den som inte ser och den som av olika skäl har svårt att tolka en karta behöver få en kort beskrivning av dess innehåll. Detta är mycket enkelt, men det kan göra stor skillnad för tillgängligheten.

En karta eller kartfunktion brukar kunna benämnas utifrån vilket område den täcker, vilken funktion den har, eller vilka informationslager den erbjuder. Till exempel

• ”Kollektivtrafik i Hälsingland”
• ”Nederbörd i Sverige 2008”
• ”Orienteringstavla m/s Baltic”
• ”Vägbeskrivning till Metamatrix kontor”.

På en webbsida passar det ofta att lägga beskrivningen som en h-rubrik ovanför kartan, eller som en figcaption om kartan ligger i ett figure-element. Om själva kartan ligger i en ram (iframes används ofta för att infoga interaktiva kartkomponenter såsom Google maps) så bör iframe-elementet ha ett title-attribut som beskriver innehållet. Det underlättar för den som använder skärmläsare att avgöra om det är meningsfullt att ”dyka ner” i rutan och undersöka dess innehåll, eller om det är bättre att hoppa förbi den.

De flesta, även bland personer med synnedsättning, kan trots allt se någonting. Så den visuella tillgängligheten har stor betydelse! För kartor är det kanske lite svårare än i för annat innehåll, men tänk särskilt på följande:

• Använd tillräckliga kontraster
• Använd mönster när kontraster inte räcker till
• Låt användaren påverka presentationen
• Försök göra så att texten kan förstoras

Länkarna går direkt till respektive avsnitt på fördjupningssidan om visuellt tillgängliga kartor.

Även om vi inte kan göra kartbilder till hundra procent tillgängliga för den som inte ser bör vi såklart göra dem så tillgängliga som möjligt för den som exempelvis har begränsad rörlighet. 80-procentig tillgänglighet är trots allt mycket mer än ingen tillgänglighet alls. Ge inte upp bara för att det inte blir perfekt!

Ett område där det inte borde vara något problem att göra kartsystem tillgängliga är när det gäller deras reglage, alltså zoomfunktioner, panorering, sökfunktioner, lagerhantering, inställningar med mera. I princip bör alla de vanliga kriterierna från WCAG och EN301549 kunna tillämpas på sådant.

Då de flesta som lägger in kartsystem på webbplatser inte själva utvecklar kartkomponenter utan köper eller kopierar från någon annan så handlar dessa kriterium oftast om att ställa rätt krav. Välj inte en kartkomponent som inte har tillgängliga reglage!

Det innebär bland annat följande:

• Erbjud komplement till gester
• Se till att det går att hantera kartan med tangentbordet
• Beskriv alla reglage med text
• Gör det tydligt för alla vilken inställning ett reglage har
• Gör klickytor tillräckligt stora och placera dem inte för tätt
• Dokumentera tillgänglighets­funktioner tydligt
• Lås inte in användaren i kartan!

Länkarna går direkt till respektive avsnitt på fördjupningssidan om tillgängliga reglage i kartor.

Den som tolkar en karta fel riskerar att gå vilse eller fatta dåliga beslut. Här är några förslag på hur du kan göra kartor kognitivt tillgängliga:

• Skriv tydliga rubriker och instruktioner
• Visa lagom mycket information
• Visa var användaren är
• Var konsekvent
• Fler tips på kognitiv tillgänglighet i kartor

Länkarna går direkt till respektive avsnitt på fördjupningssidan om kognitiv tillgänglighet i kartor.

Med tanke på att kartor kan vara svåra att tolka och att de inte går att göra helt tillgängliga för den som inte ser är en stark rekommendation att komplettera dem med motsvarande information på andra format!

Vad som är bästa sättet att ge motsvarande information varierar mycket från fall till fall, men här är några exempel att överväga:

• Erbjud vägbeskrivning?
• Erbjud tolkning?
• Erbjud tabeller med data?
• Erbjud fritextsök i kartan?
• Erbjud länklistor?
• Erbjud nya tekniska lösningar?

Länkarna går direkt till respektive avsnitt på fördjupningssidan om alternativ till den grafiska kartan.

Förutom att kartorna i sig bör göras så tillgängliga som möjligt tycker vi att det är viktigt att kartor så långt som möjligt används för att informera om tillgänglighet!

Om ni tar emot besökare eller arrangerar möten och konferenser, se då till att det finns information på er webbplats som underlättar för besökare att förbereda sig.

Använd gärna kartor för att ange

• Var finns det handikapparkering?
• Var finns tillgänglig wc?
• Var finns hiss?
• Hur är det med ledstänger, lutning i backar, trösklar och trottoarkanter? Bilder kan vara hjälpsamma.
• Beskriv marktyp, golv och vägunderlag (asfalt, gräs, grus…)
• Mått kan behövas för att bedöma framkomlighet med rullstol, och räckvidd till exempelvis betalterminal
• I vilka lokaler finns hörslinga/teleslinga?
• Tillfälliga hinder
• Ledarhund ok? Övriga pälsdjur?
• Ledstråk
• Övergångsställe med ljudsignal
• Mötesplats för ledsagning
• Hur är byggnaden utformad? Planritning?
• Hur är det med punktskrift på skyltar? Taktil karta? Belysning?
• Var finns nödutgångar? De är väl tillgängliga?! Hur är det med larm?
• …

Lägg gärna lite tid på att registrera lokalernas tillgänglighet hos exempelvis Wheelmap, och kanske även i Tillgänglighetsdatabasen (som drivs av Västra götalandsregionen och används mest i västra Sverige), eller lägg in metadata om tillgänglighet i OpenStreetMap.

Visste du förresten att Googles kartor kan anpassa vägbeskrivningar för kollektivtrafik utifrån tillgänglighet med rullstol?