Vad lockade dig till att bli verksamhets- och affärsutvecklare?

Min stora nyfikenhet och övertygelse om att allt kan bli bättre har gjort att jag ofta initierat olika utvecklings- och förbättringsprojekt på mina arbetsplatser. Den inställningen har tagit mig från traditionella marknadsföringsroller till positioner inom verksamhetsutveckling, digitalisering och det spännande gränslandet mellan verksamhet och IT. Trots att jag ofta skämtsamt säger att jag inte kan någonting om IT, har jag genomfört betydande förbättringar och drivit flera framgångsrika projekt inom området.

Hur har din yrkeskarriär påverkat dig i din roll?

Jag har en bred bas att stå på med många olika slags uppdrag och roller i mitt bagage. Det är en styrka i arbetet som verksamhetsutvecklare då det hjälper mig att enklare ta in och förstå olika perspektiv. Jag är glad över att jag inte har specialiserar mig i en viss bransch, utan att jag i stället samlat kompetens från exempelvis tillverkningsindustrin, life science, hälsovård, bibliotek, detalj- och e-handel, byråvärlden, fastighetsbranschen och offentlig sektor.

Vilka utmaningar har du mött med att få ledningen att förstå digitaliseringens vikt, och hur har du hanterat dem?

Det är inte ovanligt att man kommer in i en verksamhet där de operativt ansvariga, såsom IT-chefer, digitaliseringsansvariga, kommunikatörer och webbansvariga, vill driva en förändring men upplever att ledningen inte har förstått eller ser sig själva som en del av den förändringen. Resultatet blir att man initierar olika projekt och piloter, effekten blir mest tomtebloss och den stora verksamhetsförändringen realiseras aldrig. Enligt min erfarenhet är det omöjligt att genomföra en större förflyttning utan att ha ledningen med sig. De måste ha tillräcklig kunskap för att kunna vara ambassadörer för arbetet. Ofta brister det just där, i kunskapen.

Det är märkligt att man kan sitta i en ledningsgrupp 2024 utan grundläggande kunskaper om digitalisering, medan andra kunskaper värderas betydligt högre. Det är problematiskt. Min farhåga är att många hanterar AI på samma sätt just nu, ledningen pekar på någon i organisationen som får ansvaret för att ta genomföra en AI-pilot, ta fram en AI-strategi eller en AI-policy. Ett sådant tillvägagångssätt är på förhand dömt att misslyckas.

Vilka strategier har du använt för att öka digitaliseringsmedvetenhet?

Det första steget är alltid att lyssna på alla inblandade, göra dem till en del av lösningen och säkerställa att alla är motiverade och införstådda med vad arbetet innebär. Jag tror på en kombination av individuella samtal, att samlas i grupp för att hitta en gemensam helhetsbild och att förmedla grunderna kring digitalisering till alla.

Men allt prat måste leda till handling. Det går inte att tänka ut en lösning eller förflyttning; man måste kavla upp ärmarna och börja. Det är egentligen inte så viktigt vad man börjar med, utan det viktiga är att man börjar, att man övar på att misslyckas och löpande justerar planen utifrån det man lär sig.

Det låter trivialt, men i offentlig sektor, där förvaltningslogiken är strukturerad på ett helt annat sätt, kan ett agilt arbetssätt verka både oseriöst, dyrt och riskabelt. Men i själva verket är det precis tvärtom! Att arbeta agilt är nödvändigt för att driva verklig förändring och förbättring.

Kan du berätta om en minnesvärd erfarenhet från ditt arbete med digitalisering inom fastighetsbranschen?

Jag blev kontaktad av Sveriges Allmännytta, en bransch- och intresseorganisation för 320 allmännyttiga kommunala och privata bostadsföretag över hela Sverige, när de skulle starta Allmännyttans Digitaliseringsinitiativ. De sökte projektledare för att leda arbetet med att stödja 100 bostadsbolag i deras verksamhetsutveckling och digitalisering. Jag lockades av den stora utmaningen att utveckla 100 unika verksamheter och av möjligheten att resultatet skulle kunna påverka boendesituationen för var sjunde svensk.

Mina tre år i initiativet var minnesvärda och troligen det mest utvecklande och utmanande uppdraget jag haft! Den förflyttning vi lyckades åstadkomma tillsammans med bolagen var fantastisk. När vi startade 2019 så pratade bolagen mest om problem med inlåsning, branschen befann sig i en situation där fastighetssystemleverantörerna hade kontrollen över verksamheternas data och dessutom hade bolagen låg beställarkompetens.

Tillsammans med de deltagande bolagen stakade vi ut en ny och öppen väg framåt. Jag var produktägare för utvecklingen av den första tjänsten i allmännyttan som är byggd med öppen källkod, den heter Matcha kontraktet och har implementeras i flera verksamheter. Bara en sån sak - en tjänst som fritt kan delas och vidareutvecklas mellan alla fastighetsbolag i Sverige - är en game changer! 

Idag håller några av bolagen på att realisera målbilden som vi tog fram, de tar kontroll över sin data och därmed sin egen framtid. Förflyttningen sker inte över en natt, inlåsningen är fortfarande ett stort problem, men det går åt rätt håll och om man jämför med var de befann sig när initiativet startade så är förändringen stor.

Vilka är de största fördelarna med digitala lösningar i fastighetsbranschen?

De stora ekonomiska vinsterna ligger i den "uppkopplade fastigheten", vilket innebär att fastighetsägaren kan gå från att vara reaktiv till att bli proaktiv. Man byter ut saker när det behövs – inte efter att de gått sönder eller medan de fortfarande är fullt funktionella. I framtiden kommer alla fastigheter att ha en digital kopia, en digital tvilling, vilket ger fastighetsägaren helt nya möjligheter att både planera, prognostisera och automatisera processerna med hjälp av AI. Det i sin tur kommer frigöra tid för mötet med kunderna, de som bor i fastigheterna. Jag ser också en större individuell anpassning av boendet i framtiden. Människor förväntar sig individualisering i alla andra områden av livet, så varför skulle man inte kunna förvänta sig det i sitt boende?

Vilka andra områden inom verksamhets- och affärsutveckling intresserar dig mest?

Jag tycker att det är spännande att arbeta med strategisk framsyn, att samla signaler, identifiera svaga trender och beskriva alternativa framtider. Eftersom allt förändras så snabbt idag så går det inte att förlita sig på strategiska dokument; vi behöver höja blicken och se tio år framåt för att fundera på vad som krävs för att realisera den framtid vi vill ha. Vissa beskriver framsyn som en övning i att stretcha tanken, men i grund och botten handlar det om att väcka tanken "what if...". 

När jag tänker på framtiden, reflekterar jag ofta över samhällsutvecklingen. Den tekniska utvecklingen leder på flera sätt till att människor kommer längre ifrån varandra när maskiner kan lösa allt jobbigt åt oss. Hur ska vi göra för att fortsätta intressera oss för varandra? Vilka mänskliga förmågor kommer vi att tappa när AI-verktyg kan utföra många av våra uppgifter? Hjärngympa får en helt ny betydelse i vår tid; hur håller vi hjärnan aktiv i framtiden?

När jag gick i grundskolan fick vi lära oss hur man bäddar en säng eller städar ett rum. Kanske kommer vi i framtiden behöva införa lektioner i hur man samspelar med människor IRL?

Kan du ge några exempel på hur du håller dig uppdaterad och fortsätter att utvecklas inom ditt område?

Jag har ett stort intresse för omvärldsbevakning och hittar många intressanta artiklar, grupper och events, bland annat via LinkedIn. Här kommer min nyfikenhet väl till pass. Jag deltar regelbundet i events och seminarier för att lära mig mer om mitt arbetsområde.

Jag är en fena på nätverksbyggande och älskar att få gå in i en helt ny bransch och förstå dess spelplan. Det senaste året har jag haft förmånen att fördjupa mig i framtidens bostadsuthyrning, utvecklingen av digitala bibliotekstjänster, hur kommuner arbetar med digitalt lärande inom arbetsmiljöfrågor och just nu jobbar jag bland annat med en kartläggning kring hur AI används i Sveriges folkhögskolor. Att få möjligheten att hoppa mellan så vitt skilda branscher är en av de största fördelarna med att vara konsult.

Vad driver ditt engagemang som affärsutvecklare?

Pathos är viktigt för mig, jag blir allra mest engagerad när jag får arbeta med frågor som rör jämställdhet och  ett bättre samhälle för alla. Ända sedan jag var liten har jag velat "rädda världen", något som har uttryckt sig på olika sätt genom åren. På mellanstadiet startade jag en klubb med en kompis där vi skulle rädda utrotningshotade djur och som tonåring ville jag resa till Rwanda för att ta hand om bergsgorillor (vilket jag dock aldrig gjorde).

Alltsedan högskolan har jag varit ideellt engagerad i olika föreningar och organisationer. Jag har arbetat flera år i Sundbybergs tjejjour och suttit i styrelsen för DataTjej, en förening som arbetar för att fler tjejer och icke-binära ska vilja jobba inom tech. Under min föräldraledighet var jag ledare för Svenska med baby, en förening som vill bryta segregationen och underlätta etableringen av utlandsfödda och nyanlända småbarnsfamiljer. Jag har även varit mentor åt flera nya svenskar, just nu är jag engagerad i organisationen Kompis Sverige och träffar en kvinna från Turkiet, hon har en läkarexamen från hemlandet men behöver läsa in alla delar som krävs för att arbeta som läkare i Sverige. Jag är oerhört imponerad av hennes fokus och dedikation, hon läser i princip om hela utbildningen en gång till känns det som.

Slutligen, vilka råd har du till personer som vill bidra till att tranformera fastighetsbranschen?

Det finns stora möjligheter att bidra till en positiv utveckling inom fastighetsbranschen; det behövs nya, friska initiativ och idéer. Just nu är tajmingen perfekt, stjärnorna står helt rätt. Var öppen och nyfiken, agera prestigelöst och jobba där lampan lyser!