Lika och olika – tillgänglighet i Sverige och Finland

Jag har jämfört hur två EU-direktiv tillämpas i Finland och Sverige: webbtillgänglighets- och tillgänglighetsdirektivet. I Sverige tillsynas de av flera olika myndigheter. I Finland bara en: Traficom.

Det borde vara lika

EU-reglering ska ju underlätta just genom gemensamma regler. Alltså samma regler i alla EU-länder.

Men helt identiskt blir det inte i praktiken, och just därför blir en jämförelse nyttig.

Lite som att spegla sig i ett syskon. Nästan samma förutsättningar, men lite andra val. Det kan ge inspiration – och kanske lite självinsikt.

Olagligt skippa alt-text på LinkedIn

Det var intressant att se att Traficom har underkänt inlägg på LinkedIn på grund av bristande tillgänglighet! Exemplet handlade om en bild på LinkedIn som saknade alt-text. Dessutom hade emojier använts på ett sätt som gjorde texten svårare att läsa.

Ledsen emoji

DOS-lagen ställer samma krav i Sverige, men jag har ännu inte hört om någon som fått innehåll i sociala medier klandrat av Digg. Kanske har jag missat något? 

Annan gräns mellan marknadsföring och försäljning?

E-handel definieras tydligen i Finland som digitala tjänster där det går att ingå konsumentavtal i tjänsten. I svensk reglering räcker det med ett syfte att ingå ett konsumentavtal. Avtalet måste alltså inte tecknas på sajten för att den ska räknas som e-handelstjänst. Åtminstone inte enligt lagens definition.

Vi får väl se var Digitaliseringsmyndigheten väljer att dra gränsen i praktiken.

Språkkod viktigare i Finland än i Sverige?

Ett område där förutsättningarna skiljer sig en aning mellan länderna är att det oftare finns information på minst två olika språk i Finland. Därmed borde det vara vanligare att synskadade i Finland får text uppläst med fel uttal. Denna skillnad berör alltså de två  tillgänglighetskraven i WCAG som säger att aktuellt språk alltid ska framgå i kod. (I Sverige brukar man säga ”språkkod”, men i Finland tydligen ”språkmarkering”.) 

Jag undrar om språkkoden sv-fi (svenska i en finsk kontext) förekommer flitigt – och om det finns skärmläsare som klarar både sverigesvenska och finlandssvenska…

Största skillnaden mellan länderna är nog språket

Även om det alltså finns vissa undantag så rimmar de finska tillsynsbesluten oftast ganska bra med texten i svensk reglering, trots att de ofta använder lite andra ord:

  • Det är inte okej med en tillgänglighetsredogörelse som inte uppdaterats på fem år. Redogörelsen ska uppdateras när tillgängligheten förändras. Samma som i Sverige. Men i Finland kallas den för ”tillgänglighetsutlåtande”.
  • För att få göra undantag för ”oproportionerligt stor börda” krävs en seriös bedömning. Samma regel gäller i Sverige. Men i Finland heter det ”oproportionell börda”.
  • Det går inte att komma undan från tillgänglighetskrav genom att hänvisa till att bristen ligger hos en systemleverantör. Ytterst ligger ansvaret hos den organisation som berörs av lagkrav - inte på tredje part. Samma som i Sverige. Men i Finland resonerar man inte kring var ansvaret ytterst sett ligger, utan var det ligger ”i sista hand”. 
  • De åtgärder som Traficom vidtar låter inte så läskiga. ”Administrativ styrning” heter det. Jag vet inte om det innebär vite eller bara en mild tillrättavisning. Men det vet jag faktiskt inte för Sverige heller. Kommer tillgänglighetsdirektivet att bli som GDPR, med ett antal medialt uppmärksammade bötesbelopp i mångmiljon-klassen? Eller blir det mindre belopp i början, tills dess att marknadens aktörer hunnit lära sig? Snart lär vi få veta vartåt det lutar.

För övrigt kallas alltså ”tillsynsbeslut” i Finland för ”klagomålsbeslut”. 

De ovana ordvalen tycker jag är rätt trivsamma, och knappast något som skapar missförstånd. Men jag undrar om de språkliga skillnaderna beror på att finlandssvenskan faktiskt har andra ord, eller på att Traficom använder AI för översättning till svenska. 

Ansvarsfull användning av AI

Jag gillar Finland, och jag gillar att det går att läsa finska myndighetsdokument på svenska. Även om Traficom har automat-översatt texterna till Svenska så är dessa bättre automat-översättningar jag själv skulle kunna göra. Traficom är nämligen tydliga med att ”En människa granskar innehåll som AI har producerat och ansvarar alltid för slutresultatet.”

Hyvä Suomi!

Publicerad:
Pär Lannerö, porträtt

Pär Lannerö

Senior konsult inom digital tillgänglighet