Även om det alltså finns vissa undantag så rimmar de finska tillsynsbesluten oftast ganska bra med texten i svensk reglering, trots att de ofta använder lite andra ord:
- Det är inte okej med en tillgänglighetsredogörelse som inte uppdaterats på fem år. Redogörelsen ska uppdateras när tillgängligheten förändras. Samma som i Sverige. Men i Finland kallas den för ”tillgänglighetsutlåtande”.
- För att få göra undantag för ”oproportionerligt stor börda” krävs en seriös bedömning. Samma regel gäller i Sverige. Men i Finland heter det ”oproportionell börda”.
- Det går inte att komma undan från tillgänglighetskrav genom att hänvisa till att bristen ligger hos en systemleverantör. Ytterst ligger ansvaret hos den organisation som berörs av lagkrav - inte på tredje part. Samma som i Sverige. Men i Finland resonerar man inte kring var ansvaret ytterst sett ligger, utan var det ligger ”i sista hand”.
- De åtgärder som Traficom vidtar låter inte så läskiga. ”Administrativ styrning” heter det. Jag vet inte om det innebär vite eller bara en mild tillrättavisning. Men det vet jag faktiskt inte för Sverige heller. Kommer tillgänglighetsdirektivet att bli som GDPR, med ett antal medialt uppmärksammade bötesbelopp i mångmiljon-klassen? Eller blir det mindre belopp i början, tills dess att marknadens aktörer hunnit lära sig? Snart lär vi få veta vartåt det lutar.
För övrigt kallas alltså ”tillsynsbeslut” i Finland för ”klagomålsbeslut”.
De ovana ordvalen tycker jag är rätt trivsamma, och knappast något som skapar missförstånd. Men jag undrar om de språkliga skillnaderna beror på att finlandssvenskan faktiskt har andra ord, eller på att Traficom använder AI för översättning till svenska.