Eftersom kartor kan vara svåra att tolka och eftersom de inte går att göra helt tillgängliga för den som inte ser är en stark rekommendation att komplettera dem med motsvarande information på andra format!
Detta är en fördjupningssida till Metamatrix guide Så gör du digitala kartor tillgängliga. Planen är att successivt uppdatera innehållet, så hör gärna av dig med förslag och frågor!
Vad som är bästa sättet att ge information som motsvarar den visuella i kartbilden varierar mycket från fall till fall, men här är några exempel att överväga:
Många kartor har som främsta uppgift att hjälpa användaren att hitta till en viss plats. För den kategorin av kartor är en enkel vägbeskrivning ett utmärkt komplement. Att erbjuda en vägbeskrivning i text är också ett uttryckligt krav enligt DOS-lagen för att offentlig sektor ska få göra undantag för tillgänglighet när det gäller kartor.
En generell vägbeskrivning kan exempelvis utgöras av:
En individuell vägbeskrivning kan erbjudas om system som har tillgång till användarens position (se fördjupningen om kognitiv tillgänglighet i kartor). Då kan användaren vägledas ett steg i taget närmare destinationen, få veta avstånd och riktning till målet, få förslag på olika rutter och veta när det är dags att svänga eller byta färdmedel. Det är ju så traditionella GPS-system fungerar.
Många gånger används kartor för att ange olika typer av mätvärden för de olika regionerna. Nästan alltid hämtas sådana värden från tabeller innan de blir färger eller mönster på kartan. Då kan det vara en bra idé att förutom kartan även publicera tabellen. För användare med skärmläsare är det betydligt enklare att läsa av värdena i en korrekt kodad tabell än att försöka utläsa dem ur en karta – även om det för ovanlighets skull går att få olika element i kartan upplästa. Tabellen kan nämligen läsas upp rad för rad eller kolumn för kolumn, lite efter behov.
En tabell kan (som i följande exempel) läggas i ett expanderbart område direkt efter kartan, eller på en separat länkad sida, eller döljas ”bakom” kartan med hjälp av ett fliksystem.
| Region | Liter per år |
|---|---|
| Stockholm | 11 |
| Göteborg | 23 |
| Umeå | 4 |
Även för den som ser kan en tabellvy ge mervärden. Exempelvis genom att den kan ge mer exakta siffervärden, och kanske möjlighet att sortera informationen efter valfri kolumn.
Den som inte ser kan ha svårt att zooma eller panorera in rätt del av en karta. Men det går att erbjuda andra sätt att välja område. Exempelvis kan en fritextsökning efter ort automatiskt resultera i att vald ort centreras och zoomas in till lämplig nivå i kartan (till exempel så att motsvarande kommun får plats i kartvyn).
Samtidigt kan eventuella data kopplade till kommunen (eller något annat lämpligt område) visas i en panel som även skärmläsare kommer åt. På så sätt kan relevanta data göras tillgängliga oavsett om användaren kan se eller ej. Viss programmering krävs, och tillgång till orters koordinater, men det behöver inte vara jätteavancerat.
Om det bara finns information om ett begränsat antal geografiska områden eller platser är en länklista med dessa ortnamn ett bra komplement till en kartvy. Principen är densamma som för fritextsökningar: Användare som har lättare att söka i alfabetisk ordning än att leta i en karta kan välja en relevant region eller ort i listan för att hitta rätt information. Ibland går det att erbjuda både karta, lista och sökfunktion.
Ett bra exempel på detta finns på Försäkringskassans sida för att hitta servicekontor. Den kartlösningen är utvecklad av Statens servicecenter i samverkan med Försäkringskassan, Skatteverket, arbetsförmedlingen och Pensionsmyndigheten. Det finns många poänger med att samarbeta på det sättet kring tillgänglighet. Inte minst med tanke på att det kan vara ganska resurskrävande att testa nyutvecklade komponenter så att de fungerar för användare med många olika typer av behov.
Det finns många fler sätt att göra geografisk information tillgänglig för den som inte ser. Exempelvis går det att använda virtual reality (VR) för att möjliggöra utforskning av geografiska områden – eventuellt med inslag av ljudeffekter (måsljud vid hav, trafikljud vid vägar…) eller haptik (taktila digitala kartor där användaren kan känna landskapets höjdkurvor, bebyggelse med mera).
Och med hjälp av augmented reality (AR) kan geografisk information presenteras i användarens närområde.
VR och AR, och vissa andra besläktade användargränssnitt, kallas med en gemensam beteckning för XR. Sådana ger alltså nya möjligheter att ta del av rumslig information, men de medför också nya typer av tillgänglighetsbehov. Det pågår ett arbete inom W3C för att kartlägga hur XR-tillämpningar kan göras tillgängliga.
Detta avsnitt är inte fullständigt, utan här finns mycket mer att skriva. Vad saknar du? Hör gärna av dig!
En orientering om hur du kan presentera geografisk information och kartor på webben utan att exkludera människor med funktionsnedsättning och bryta mot lagar om tillgänglighet.
