Som konsult har jag på senare år specialiserat mig på att komma in på insidan av organisationen hos min uppdragsgivare och där hjälpa till med att leda webbutveckling i rollen som produktägare. Det har blivit flera längre heltidsuppdrag vilket gett mig chansen att verkligen lära känna organisationen jag arbetar för, deras produkter, användare, organisationskultur, svagheter och styrkor. På de här uppdragen har jag haft möjligheten att hinna se förändringar slå igenom – inte bara i de digitala tjänsterna, utan också i arbets- och tankesätt. Inte minst när det gäller förmågan och viljan att arbeta användarorienterat.
Uppdragen börjar som regel med att samla insikter
Under insiktsfasen tar vi reda på ett antal saker – för att därefter sätta en plan för åtgärder och utvecklingsinsatser. I det här arbetet är det nödvändigt att undersöka en bred palett av frågor:
- Vad har organisationen för övergripande syfte och mål med sin digitala produkt? Hur mäter de och arbetar med uppföljning av sina effektmål kring produkten?
- Hur ser deras bild av målgrupperna ut och vilka problem har de som produkten ska försöka lösa åt dem?
- Vad gör organisationens produkt unik på marknaden? Vilka konkurrenter eller liknande verksamheter jämför sig den här organisationen med och hur ser konkurrenterna/ekvivalenternas digitala tjänster ut?
- Hur ser deras nuvarande produkt ut? Vad är kärnfunktionaliteten? Vilken information innehåller/förmedlar produkten och hur är den strukturerad
- Hur fungerar interaktionsdesignen och det visuella lagret i frontend? Hur är det med tillgängligheten och prestandan?
- Vad säger deras dataanalysplattform om användarna - deras engagemang, förvärvet och SEO-kraften i produkten?
- Vilka insikter har organisationen från intervjuer, enkäter, dataanalys, heatmaps och annan användarresearch?
- Vad har de för teknisk plattform – och hur arbetar de i nuläget med förvaltning och vidareutveckling?
När vi fått svar på alla frågorna har jag i samtliga uppdrag landat i att bilden behöver kompletteras genom ytterligare insamling av kunskapsunderlag. Vi kollar vidare på användningsdata, men behöver också jobba kvalitativt. Det innebär som regel att vi ringar in ett urval av respondenter och bokar in intervjuer via videomöte.
Det är lätt att hitta användare som vill svara på frågor
Min erfarenhet är att aktiva användare som regel VILL svara på frågor. Senaste gångerna jag gjort researchinsatser har det tagit mindre än två veckor från att samla ihop ett urval och kontaktuppgifter via förfrågningsmail, schemaläggning, intervjuplanering och genomförda intervjuer. Responsen är så snabb på förfrågan, att det ibland blivit stressigt att hinna prata klart internt om vad vi vill fråga innan intervjurundan sätter igång.
Hur kommer det sig att användare så gärna vill svara på frågor? Det finns säkert lika många svar som det finns användare. Jag aldrig betalat någon för att medverka, användarnas drivkraft har med något annat att göra. Känner de sig sedda? Vill de bidra till förbättring av en produkt som är viktiga för dem? Avbrott i vardagen? Nyfikenhet på intervjumetoden och företagets representant?
Gör ett studiebesök i verkligheten
Mitt tips till dig som fastnat i den närmast administrativa sidan av produktägarrollen och har huvudet djupt nerkört i JIRA-tavlan och mailen från marknadsavdelningen – gå ut och träffa användare istället! Den produktägare som lär känna sina användare och själv kan berätta om deras behov, exemplifiera, referera till researchmaterialet bygger förtroende i egna teamet och lyfter förmågan till användarorienterat förhållningssätt i organisationen i stort.
Min bild är att ledningen lyssnar på den som gjort research själv. Är man ett socialt djur som jag – är det dessutom KUL att få träffa folk och få höra om deras problem, tankar och förbättringsförslag. Det kostar lite tid, men det betalar sig – i form av arbetsglädje, och mer "affärsmässigt", i att undvika luftpastejer i form av byggda lösningar på behov som i verkligheten inte faktiskt finns.
